Copias sin limite
Botere konstituziogilearen teoriaren hastapenak: 1789ko Frantziar Iraultza eta Sieyès abadearen pentsamendua
En el presente trabajo se analizan las principales ideas que Sieyès formuló sobre el poder constituyente. En los prolegómenos de la Revolución francesa de 1789, convencido de que la única salida a la crisis que vivía el Reino era darle una Constitución, Sieyès formuló la teoría del Poder Constituyente. Siendo la nación la única titular de la soberanía, serían sus representantes los responsables de hacer y aprobar la Constitución, no teniendo en ese quehacer limitación alguna.
I. Sarrera.
II. Kokapen historikoa.
III. Emmanuel Joseph Sieyès:
III.1. Lehen esperientzia politikoak.
III.2. Iraultza aurreko hilabeteak. Sieyèsen ideia nagusien zabalpena.
III.3. Iraultzako lehen asteak.
III.4. Sieyèsen eragin eta garrantziaren inguruan.
III.5. Laburbilduz.
IV. Sieyès eta botere konstituziogilearen teoria:
IV.1. Nazioa, subiranotasunaren jabe. Nazio kontzeptu berria.
IV.2. Ordezkariak dira nazioaren nahimena sortu eta adierazten duten bakarrak.
IV.3. Nahimen nazionalari ezin zaio mugarik jarri.
IV.4. Konstituzioa botere konstituziogilearen lana da, ez botere eratuena.
IV.5. Botere konstituziogilearen erabilera ez da inoiz erabat agortzen.
IV.6. Laburbilduz.
V. Ondorioak.
VI. Bibliografía.
- Formato: PDF
- Tamaño: 173 Kb.
En el presente trabajo se analizan las principales ideas que Sieyès formuló sobre el poder constituyente. En los prolegómenos de la Revolución francesa de 1789, convencido de que la única salida a la crisis que vivía el Reino era darle una Constitución, Sieyès formuló la teoría del Poder Constituyente. Siendo la nación la única titular de la soberanía, serían sus representantes los responsables de hacer y aprobar la Constitución, no teniendo en ese quehacer limitación alguna.
I. Sarrera.
II. Kokapen historikoa.
III. Emmanuel Joseph Sieyès:
III.1. Lehen esperientzia politikoak.
III.2. Iraultza aurreko hilabeteak. Sieyèsen ideia nagusien zabalpena.
III.3. Iraultzako lehen asteak.
III.4. Sieyèsen eragin eta garrantziaren inguruan.
III.5. Laburbilduz.
IV. Sieyès eta botere konstituziogilearen teoria:
IV.1. Nazioa, subiranotasunaren jabe. Nazio kontzeptu berria.
IV.2. Ordezkariak dira nazioaren nahimena sortu eta adierazten duten bakarrak.
IV.3. Nahimen nazionalari ezin zaio mugarik jarri.
IV.4. Konstituzioa botere konstituziogilearen lana da, ez botere eratuena.
IV.5. Botere konstituziogilearen erabilera ez da inoiz erabat agortzen.
IV.6. Laburbilduz.
V. Ondorioak.
VI. Bibliografía.